12 tappra medlemmar samlades i mulet/regnigt och blåsigt väder den 19/9 för att hjälpas åt med arbetet med att stänga vår fina ö för säsongen.

Innan vi kom till stängningsdagen hade några av våra sedvanliga hjältar gjort ett fantastiskt arbete med att få vår nya dassbrygga på plats. Några av bilderna är från allt det arbetet också.

Årets Dalvik Race bjöd på allt som gör segling på Runn så fascinerande: ombytlig vind, taktiska vägval, dramatik, stiltje och till sist en oväntad vinnare.

Åtta båtar startade utanför klubbhuset klockan 11. En nordlig vind på 3 m/s, med byar upp mot 8 m/s, gav fina förutsättningar för en snabb resa söderut. Samtliga båtar valde att gå ut mot fjärden, ingen vågade i år chansa på Pilsundet. Elias i sin 11:Metre One Design och Kalle i Omegan valde ett snävt spår runt Hjärtklack, medan Mattias i Soling och Magnus i Campus 650 satsade längre österut mot Björnungarna. Övriga deltagare tog en större båge ner till Koön.

Den inledande slören gick snabbt och effektivt. Båtarna passerade grundet utanför Bjärmsnäs i god fart, men strax därpå började problemen märkas. Vinden avtog betydligt tidigare än prognosen hade lovat. Medan båtarna som valt vägen via Björnungarna kämpade sig fram mot Stora Stensö i allt lättare vind, konfererade tävlingsledningen febrilt om banläggningen.

Det traditionella rundningsmärket vid Flarnö fick stryka på foten och banan kortades. Nytt rundningsmärke blev fyren vid Prästö/Granö.

Vid rundningen hade förra årets segrare Vidar, som för dagen seglade sin H-båt med spinnaker, skaffat sig ett fint försprång. Han rundade först och påbörjade kryssen tillbaka mot mål. Kort därefter följde Robert, Elias och Kalle i en samlad klunga bakom ledaren.

Men regattan var långt ifrån avgjord.

Efter några slag på kryssen tappade Vidar plötsligt fart. Trion som seglade bakom på motsatt bog hade bättre tryck och kunde gå om. Spänningen steg snabbt. Lika snabbt försvann dock vinden.

Snart låg hela fältet stilla. Seglen hängde slaka, båtarna rörde sig i snigelfart och klockan tickade vidare. En efter en valde besättningarna att bryta. Robert som nu låg i klar ledning vägrade däremot ge upp och använde chatgruppen till att peppa konkurrenterna:

”Snart kommer vinden, håll ut!”

Efter ytterligare trettio minuter av nära stiltje tog tävlingsledningen ännu ett beslut. En ny mållinje lades ut mellan Bjärmsnäs och Tjuvöns nordspets.

Nu återstod egentligen bara tre båtar i tävlingen: Robert, Vidar och Christer i sin snabba trimaran.

Slutstriden blev långsam men dramatisk. Robert och Vidar hade ungefär samma avstånd till mållinjen när nästa avgörande ögonblick kom. Vidar försökte spara meter genom att gå innanför grundpricken – men chansningen misslyckades. H-båten gick på grund och segermöjligheten försvann omedelbart.

Därmed kunde Robert sakta men säkert glida mot mållinjen. När han slutligen passerade den möttes han av jubel och en fanfar på munspel från tävlingsledningen.

Resultat

Robert – enda båt som seglade hela vägen över mållinjen.

Övriga båtar bröt eller nådde inte målet innan tävlingen avslutades.

Sammanfattning

Dalvik Race 2026 kommer kanske inte att bli ihågkommet för hög fart eller perfekta seglingsförhållanden. Däremot kan det bli ihågkommet som regattan där vinden tog slut, banan kortades två gånger, regerande mästaren gick på grund och där vinnaren helt enkelt var den som vägrade ge upp.

Grattis Robert – Dalvik Race-vinnare 2026!

Den fjärde och sista deltävlingen överraskade med riktigt besvärlig och hård vind. Prognosen visade väst 4 (8) m/s men det var tydlig SW och mer ihållande 8-10m/s. Vinden komprimerades i Pilsundet och tryckte på fritt i dess förlängning. Så där hade vi skojat till det och lagt kvällens bana. Nio båtar kom till start och lutade kraftfullt på väg mot rundning i första racet. Det märktes att flera hade det besvärligt och vid start var det inte alls lika trångt och nära som det brukar vara. Speciellt så höll flerskroven igen och skotade löst. Rasmus Blomqvist med gast Johan Trolin premiärseglade Marieholm S20 och fick känna på det blåsigaste race vi haft sen Ornäsregattan tidigare i år.

Efter fyra lyckade deltävlingar och totalt 15 race har vi en tydlig vinnare. Han har även vunnit GP i Uppsala, kommit på 14:e plats i EM i Travemünde och 9:a på SM i Lerum denna sommar. Stort grattis till Daniel Lönnroos, en mycket värdig vinnare av Kopparhinken 2026!

Klicka på tabellen för att komma till resultatsidan

Hela nio båtar samlades för onsdagens fyra race! Det första bjöd på svag vind och banan tog närmare 50 minuter att segla. Sedan ökade vinden markant och då gick det undan. Nu blev det både tjuvstarter och kontakt med rundningsbojen. Vi fick många situationer där väjningsreglerna utnyttjades till fullo och det var trångt vid rundningarna. Mattias Kempff som anslutit till tredje deltävlingen seglade short handed och man kunde ana en svettpärla i pannan då skot, roder och klocka skulle hanteras i det trånga startfältet och med båtar i full fart i alla riktningar. Summa summarum en riktigt rolig deltävling!

På onsdag den 2/9 kör vi sista deltävlingen. Anmäl dig på tavling@russ.se

Andra deltävlingen samlade 6 båtar och vi fick bra vind och hann med fyra snabba race innan det började skymma. En lärdom blev att inte använda vit boj som rundningsmärke då den knappt syntes i det glittrande vattnet. Peter Lindholm fick chansen att visa vad RJ85 går för. En fint grön båt som han fraktat hit från Mälaren och som nu får smaka på Runns vatten. Väldigt roligt att Robert Ström ställde upp med en RS Feva XL och gav Daniel med RS Aero härligt motstånd.

På onsdag 26/8 kör vi igen! Anmäl dig till tavling@russ.se.